Välj dina ord

Träningen går riktigt bra nu och humöret är på topp när man känner sig som Stålmannen. Körde 8 st tusingar i lördags i 3:20fart trotts stormbyar eller strax under men det var fortfarande klass 2 varning men inte ska det behöva hindra en löpare och hans korta intervaller!? Är man dum i huvudet eller!?

Dem flesta skulle svara ja men dem som har löparklorna i sig skulle förmodligen inte reagera över passet och då kanske ffa i det vädret. Några timmar senare på kvällen blev det klass 3 varning med fara att vistas utomhus. Stannade hemma, sänkte ett par muggar glögg och njöt.

Att löpningen är en en del av vardagen är en självklarhet men man får tänka till en extra gång då min älsta grabb på 3,5 år sa till mig idag
- pappa, det är svårt att pussa tjejer!
- jasså är det, undrar jag frågande
- jo för de springer! Haha, ja vad svarar man på det!? Löparnörd (hur nu definitionen på det är, men enligt min fru är jag en sådan) som jag är tydligen,  tänkte först svara, spring efter dem men det insåg jag ganska snabbt att det skulle förmodligen inte uppskattas av tjejerna så det sa jag aldrig men det blev något i still med att du får charma dem på något annat sätt. Valde att inte fördjupa mig mer i detta. Jag var ju i chocktillstånd efter denna överraskande fråga eller påstående.

Planering är A och O

Hösten och vintern är alltid en inspirerande period även om det kan ibland kan kännas fruktansvärt tung period att träna i, mörker och kyla kombinerat med vind och regn i Skåne. Men varför klaga (även om det kan vara grymt skönt att få göra det ibland) får skylla mig själv som bor kvar men å andra sidan kan man köra barmarksträning året om utan att kvalitetspassen blir nämnvärt störda. Vart kommer då inspirationen ifrån och vad gör att hösten är så inspirerande, jo planering.

Efter min militärtjänstgöring som prickskytt i Kiruna (där allting skulle vara snyggt och rent) har jag helt tappat det och kan slänga träningskläder lite hur som helt bara för att,och jag önskar ibland att mina dåvarande befäl står i mitt vardagsrum och tittar på oordningen och känner doften av 2 dagar gammal svett och inte kan dem göra något, hehe vad jag skulle njuta. Men när det gäller träningen, jobbet och familjen måste det planeras och det har hjälpt mig att få till mina passen.

Löpsuget och träningslusten inför höst och vinter är stor och kroppen "skriker" efter mer träning och den har sagt till mig att den tål mer träning också. Jag tror säkert att jag skulle kunna utvecklas och kapa mina tider ännu mer bara genom att fortsätta träna som jag gör nu men eftersom jag har planerat för mer träning och kroppen vill öka träningsdosen så gör jag det. Varför vänta med detta när jag är redo. Det kommer inte ske någon större förändring i träningen i sig utan, det blir samma typ av pass men jag kommer att springa längre och fortare helt enkelt. Passen kommer fortfarande ske på dagtid, då kvällarna är öronmärkta till familjen och återhämtningen. Där har jag nog den viktigaste aspekten att tänka på. För vad hjälper det mig om jag ökar träningsdosen om jag bara drar på mig massa sjukdomar pga dålig återhämtning, INGENTING! då är det bättre att träna på dagens nivå och hålla mig frisk än att få massa avbrott i träningen.

Hellre mindre och ofta än mycket och sällan!

Hur kan jag då veta att kroppen är redo. Återhämtningen går snabbare och snabbare, farten blir snabbare, benen och ffa. huvudet vill springa längre, har haft ett skadefritt år, jag listan skulle kunna göras lång. Ökningen kommer att ske med ca 20-30km i veckan, dvs. från 100km till 120-130km/vecka. Hur kroppen reagerar på detta återstår att se, annars är det väl inte svårare än att ta några steg tillbaka och vänta med dosökningen.

Boka in en tävling i vår!

Den "riktiga" träningen har inte dragit igång ännu även om denna veckan är en ökning i förhållande till förra veckan som inte innehöll många mil. Har kört på fyra dagar och idag tog jag en vilodag eftersom jag vaknade upp med halsont. Hoppas att en dags vila skall göra gott så att jag kan göra mitt backpass under morgondagen, långpass på fredag och tusingarna på lördag. I detta avseende har jag blivit klokare genom att sticka in en vilodag när det behövs vilket jag inte ansåg ha "råd med" tidigare år. Men då var jag också dum och naiv eller det ska kanske vara dummare och mer naiv. Idag inser jag att det viktigaste är kontinuitet över lång tid.

Vinterträningen ser jag verkligen framemot eftersom det endast är 127 dygn kvar till Rom maraton som jag nu är anmäld till och flyget är bokat och klart. Ur löparsynvinkel hoppas jag  att detta vädrat håller i sig hela vintern eftersom det utmärkt att bedriva kvalitativ träning men det håller nog inte vår äldsta grabb med om som gärna vill se lite snö så att hans snowracer kan rastas.

Träffade idag min fd. arbetsgivare som erbjöd mig jobb som jag tackade ja till men någon heltidstjänst är jag inte intresserad av. När ska jag då kunna träna om jag vill träffa familjen?
Det är nu man inser hur bra man har det och jobba fulltid kan jag göra när jag inte vill löpträna som jag gör idag.  Pengar är inte allt även om det kanske kan underlätta en del men jag försöker titta på utgifterna istället för att kunna jobba så lite som möjligt och få tid över till träning och familj.

Lycka till med vinterträningen och glöm inte att redan nu boka in en tävling i vår att se fram emot. Det underlättar helt klart vinterns tuffa pass. För mig har det underlättat!

Nya tag

Då har det gått en vecka lite drygt sedan Frankfurt och jag har ändå gjort av med en hel del kalorier men inte orsakat av löpningen. Kräkningar och kass i kistan har fått göra det jobbet. Nu är jag frisk igen och sugen på att komma igång med träningen igen. Har alltid tagit "semester" efter säsongens sista tävling och även så denna gången. Tycker jag behöver detta för att orka både fysisk och ffa. mentalt att börja fokusera på grundträningsperioden som inte kommer innehålla någon specifik grundträning eftersom jag har troligtvis bestämt mig för att springa Marathon di Roma den 18:e mars.

Fram till dess ska jag försöka få till några fler mil i veckan så att jag orkar hålla farten hela vägen. Annars inga större förändringar i träningen. Lovade att bjuda på lite bilder från Frankfurt och här kommer dem. Målområdet är grymt häftigt i Frankfurt då man går i mål inomhus i Festhalle springandes på en röd matta. Stödet från lokalbefolkningen var också utmärkt så konklusionen blir att jag kan starkt rekommendera denna tävling.

 Fick lite saker i startpåsen varav det mest märkliga var 4 st kokta ägg. Jag åt aldrig dem!

 Ryggsäck fick man också eftersom det var 30 års jubileum.

 Någon timme innan starten, precis utanför klädinlämningen och starten.

 Målområdet inför fullsatta läktare.

Bilden ovan är på några grabbar som inte väger många kilo och som kan springa snabbt, vet inte deras namn och jag hann aldrig fråga och efteråt var jag för trött. Sist men inte minst tävlingslinnet.